En första söndag på Utopia
Vissa platser bär på en känsla som går att märka direkt när man kliver in. Utopia är en sådan plats.
Redan från första stund infann sig något väldigt mjukt och självklart i mig. Det var som att komma hem. Där finns ett lugn, en stillhet och samtidigt en värme som gör att man får landa. Inte prestera, inte anpassa sig, inte vara på ett särskilt sätt. Bara komma som man är.
Det är just det som gör platsen så speciell. Utopia känns som ett rum där man får släppa lite av allt det man annars bär. Alla lager, all stress, alla krav. En plats där det räcker att bara vara människa för en stund.
Behandlingsrummet bär samma känsla. Det är vackert, stilla och omhändertagande på ett sätt som är svårt att beskriva fullt ut, men lätt att känna när man är där. För mig betyder det mycket att få erbjuda Reiki i en miljö som redan från början bjuder in till närvaro, återhämtning och mjukhet.
Det känns också fint att få vara en del av ett sammanhang där flera kvinnor verkar med olika former av behandlingar och omsorg. Att få finnas med som ett komplement där, och bidra med det jag bär genom Reiki, känns både meningsfullt och naturligt.
Den här första söndagen fick jag välkomna tre personer till behandling på Utopia. Det blev en väldigt fin start. För mig har det varit viktigt att få börja mjukt, att själv få landa in i platsen och känna mig hemma i rummet innan jag öppnar upp fullt ut. Jag vill att det ska kännas tryggt, förankrat och sant, både för mig och för den som kommer.
Därför har jag valt att inleda med några söndagar tillsammans med personer jag redan mött tidigare, eller i en trygg och nära start. Nästa steg blir att välkomna även nya personer som aldrig tidigare har tagit emot Reiki, vilket känns väldigt fint.
Därefter kommer jag att öppna upp för bokningar utifrån förfrågan, för dig som är nyfiken på att ta emot Reiki på Utopia.
Jag känner en stor tacksamhet över den här början. Över platsen, människorna och känslan av att något får växa fram i rätt takt. Mjukt, stilla och med hjärtat först.